Direktlänk till inlägg 2 april 2009

Överhängande hot om stillhet

Av peter olsson - 2 april 2009 09:26

Ett utstucket öga är störande. En granne som spelar Iron Maiden svinhögt när man bjudit hem svärföräldrarna på första middagen ute på gräsmattan till det nyköpta huset är djävligt irriterande. Ett barn som aldrig ger sig är utmattande och får som det vill, oftast. Mediabruset, kraven på att lyckas, att se bra ut och att bräcka grannen i trädgårdsskötsel och storlek på bil eller dator: allt är tålamodsprövande och ansträngande. Vi har det tungt och jobbigt, vi människor. Poesins stillhet är befriande och revolutionerande första gången vi upptäcker den, som ett bispår i verkligheten ingen berättat om och så går vi plötsligt där, ensamma och ifred utan krav på en stig i skogen där allt får vara vad det är utan tillägg eller skådespel.


                myran som vrider huvudet upp mot mig
                ljuset som skapar skuggan under myran
                min storlek och myrans
                vi går samma stig


När vi sedan utnämner poesin till vårt huvudspår i livet – ’här vill jag vara hela mitt liv!’ – så blir stillheten snart outhärdlig och man börjar längta efter ett nyp i stjärten eller en störande tonåring som inte förstår hur man kan bli irriterad på att de sms:ar, lyssnar på Takida och pratar om familjens husregler samtidigt. Stillheten har blivit det nya oljudet och det är ju sorgligt, men jag tror ändå att det ligger en skatt begraven där, i stillhetens irriterande händelselöshet som ganska snart gör vem som helst spattig och nervös. Frågan är bara hur vi skall lära oss att bemöta den och låta den berika oss, hur skall vi förhålla oss till den när den finns där som en möjlighet? När vi är utmattade av livet krav och högljudda fart och plötsligt står inför möjligheten att få möta vår tystnad eller stillhet, så ligger det nära till hands att vi bara ger oss på ett nytt projekt, sätter på Takida på radion fastän tonåringen inte är hemma, storstädar kattens lilla hörna eller något annat meningsfullt, bara vi slipper möta stillheten och tystnaden! Nu är det ju så att någonstans långt borta i änden av korridoren väntar den stora tystnaden. Mitt i steget på väg in till Arvika bibliotek dör jag så på golvet framför gubbarna i den alltid så tysta läshörnan. Allt blir tyst,………och så öppnar man dörren, och hör sig själv säga: ’men, vilken uppståndelse det var här då!’, och så fortsätter resan. Även om man tror att allt blir mörkt och tyst för evigt när man faller där på läshörnans golv, så kan man ta ut döden i förskott och få nytt liv. Om man vågar sitta stilla i tystnaden, som för många av oss liknar döden eftersom vi ju inte GÖR något, så fylls vi ofta av tålamod och kanske en ny tanke vi kan bära med oss ut till bråket och stöket igen. Det finns olika tekniker och lösningar på hur man kan göra när tystnaden sjunker över en. Inget är rätt eller fel. Sitt skönt och gör det enkelt. Läs poesi.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av peter olsson - 31 januari 2011 21:01

1.       När pojken hittade grodan, sprang han genast in till mamma som stod i grytorna. Pappa läste Reader’s Digest i en baden-badenstol under den stora hängpilen och lillebror lekte med bilar i gruset. Familjen hade fått låna annexet ...

Av peter olsson - 18 oktober 2009 18:29

Jag skrek åt min son idag. Han härmade sin lillebror för tredje gången, trots att jag sagt till honom att sluta. Intressant var det som hände inom mig. Kärleken till denna åttaåring tog överhanden och ilskan la sig, snabbt. För bara ett halvår sedan ...

Av peter olsson - 18 september 2009 05:50

Skriven av Alec Wilkinson Översatt till svenska av Peter Olsson     David Rawlings berättade Gillian Welch’s livshistoria för mig. Hon hade tröttnat på att berätta själv. Welch är en singer-songwriter vars musik inte är lätt att klassific...

Av peter olsson - 6 april 2009 18:24

Hon vaknade en morgon och gick ut för att hämta tidningen. Där låg 3 Tv-apparater, 2 kompletta hemvideosytem och en mobiltelefon på trappan. Allt nytt. Hon hade glömt betala. Andlig ro var det viktigaste för henne men för att slippa fri elektronik ...

Av peter olsson - 3 augusti 2008 22:07

när allt är öppetoch alla är där,finns ingen skuggaoch inga berättelser....

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards